JAAA!!!

Fortfarande ingen mens. Hoppet tilltar. Tar fram graviditetstestet, men bara för att läsa hur tidigt man kan göra testet. Knorpen vaknar och Pontus försöker få honom att somna om. När jag står där med förpackningen i handen tar nyfikenheten överhand och efter tandborstningen tar jag de erforderliga ml urin i pipetten och droppar på dosan. Väntar. Inga streck. Mer väntan. Då plötsligt uppenbarar sig två knallrosa streck - postivt!!! Trots att jag läst bruksanvisningen så många gånger att jag kan den nästan utantill läser jag den änne en gång för att kontrollera att jag tolkar strecken rätt. Knorp har inte somnat, men kan inte bärga mig utan tar på mig en neutral min och går in i hans rum där Pontus sitter på sängkanten. Utan att jag sagt nåt fattar han.
- Nä men Sara! Är du säker?! Är det verkligen tillförlitligt? säger han och blir alldeles fnissig, vilket innebär att han har samma reaktion som förra gången för nästan 4 år sen fast då var kl 05:30 och vi var i Nice. Jag blir alldeles bubblig av lycka och somnar nog med ett saligt leende.